Nyheter
Sociala kompassen 2025 – nu är den här!
2025 10 13
Sociala kompassen 2025 – nu är den här!
Varje år lanserar Statisticon en social kompass över Sveriges kommuner för att beskriva socioekonomiska och demografiska förutsättningar i vårt avlånga land. Ny tillgänglig statistik innebär att den sociala kompassen nu har blivit uppdaterad.
Känner du inte till sociala kompassen? Scrolla längst ned på sidan så hittar du en beskrivning av vad det är och hur den tas fram.
Vad har hänt sen sist?
Det finns stora likheter mellan den nya och den föregående kompassen. Relativt få kommuner har bytt kompassgrupp. Den största förändringen i det avseendet gäller åtta kommuner som har lämnat den gula gruppen och som nu ingår i den blå – och socioekonomiskt mest utsatta – gruppen, bland andra Valdemarsvik, Torsås och Hofors. Samtidigt lämnar tre kommuner den blå gruppen och träder in i den gröna, nämligen Tranås, Perstorp och Arboga där den offentlig försörjningens omfattning har minskat betydligt.
I årets kompass kan vi också konstatera att de skillnader som finns mellan kompassgrupperna avseende inkomstnivåer, ohälsotal, andel födda utanför EU/EFTA samt andel äldre fortsätter att öka.
Årets kompass!
Titta närmare på och utforska kompassen genom att klicka här.
Årets kompassgrupper
Kommunerna i den sociala kompassen delas in i fem grupper utifrån en sammantagen socioekonomisk likhet. Grupperna har fått färgerna lila, grön, orange, gul och blå.
Den lila gruppen, ”Sveriges gräddhylla”, består av 37 kommuner som tillsammans utgör 13 procent av landets befolkning. Här har invånarna en hög utbildningsnivå, en hög förvärvsgrad, ett arbete med hög inkomst och låga ohälsotal. I gruppen finns många barnfamiljer. Exempel på kommuner vi hittar här är Knivsta, Sollentuna, Partille, Vellinge, Danderyd och Mölndal. Flertalet ligger på pendlingsavstånd till någon av våra tre storstäder Stockholm, Malmö eller Göteborg.
I den orange gruppen, ”mångfaldens Sverige” återfinns 46 kommuner med 51 procent av landets befolkning. Här finns människor med olika ursprung och bakgrund, arbete och arbetslöshet, industri och akademi. ”Fina” områden och utanförskapsområden.
Orange kommuner är ofta expansiva. Några av landets traditionellt sett starka industristäder och närmare 70 procent av landets stora arbetsställen (fler än 200 anställda) återfinns här.
I gruppen råder en hög utbildningsnivå, höga inkomster och låga ohälsotal. Det finns också många barnfamiljer och en hög andel av befolkningen är född utanför EU/EFTA-området. Arbetslösheten är hög. Gruppen består av många större kommuner, inklusive de tre storstäderna, med en betydande socioekonomisk variation inom respektive kommun.
I den gröna gruppen, ”flitiga Sverige”, påträffas 70 kommuner med 18 procent av landets befolkning. Kommuner som Kiruna, Gällivare, Luleå, Skellefteå och Falun finns här, liksom en väsentlig del av landets arbetstillfällen inom tillverkningsindustri och mineralutvinning. Inkomsterna är relativt höga, andelen förvärvsarbetande är hög och andelen invånare med ekonomiskt bistånd är låg. En väsentlig skillnad jämfört med den orange och lila gruppen är att vi i dessa kommuner hittar en mer åldrad befolkningsstruktur och färre barnfamiljer.
Den gula gruppen, ”Sverige en bit bort”, består av 67 kommuner som tillsammans utgör 8 procent av landets befolkning. Kännetecknande för dessa kommuner är framför allt en åldrad befolkningsstruktur, låga inkomst- och utbildningsnivåer samt höga ohälsotal. Förvärvsgraden är hög. Många av Sveriges turistkommuner som Gotland, Orust, Lysekil, Härjedalen, Ljusdal, Sunne och Simrishamn finns här. Flertalet av kommunerna i denna grupp befinner sig utanför större arbetsmarknadsregioner.
I den blå gruppen, ”Bruksorternas Sverige”, återfinns 10 procent av landets befolkning, i totalt 70 kommuner. Befolkningen i dessa kommuner har en lägre utbildningsnivå, en högre arbetslöshet, högre ohälsotal, högre ekonomiskt bistånd och en lägre inkomstnivå. Andelen äldre är hög. Exempel på kommuner är Katrineholm, Lessebo, Härnösand, Sandviken och Fagersta. Jämfört med många kommuner i den orange gruppen, befinner sig många blå kommuner i mindre omfattande arbetsmarknadsregioner.
Sociala kompassen är framtagen 2025 då data för 2023 har blivit tillgängligt.
Vad är sociala kompassen?
Sociala kompassen är en samlad analys av ett flertal socioekonomiska egenskaper. Syftet är att ge politiker, tjänstepersoner och andra aktörer som är engagerade i samhällsutvecklingen ett nytt sätt att se och förstå statistik om kommunens invånare. I stället för att titta på en variabel åt gången ges en visuell helhetsbild, vilket gör nuläge, skillnader och likheter mellan kommuner synliga och tydliga.
Sociala kompassen fungerar också som kommunikationsplattform och underlättar möjligheten att nå samsyn kring behov och planering av utvecklingsinsatser. Exempelvis för arbete med social hållbarhet, integration och trygghetsfrågor.
Utöver att årligen sätta fokus på Sveriges kommuner och hur dessa förhåller sig till varandra i en nationell kompass gör vi också, på uppdrag av kommuner, regioner och finansiella samordningsförbund, kompasser på delområdesnivå som våra beställare sedan använder som ett verktyg i sitt utvecklingsarbete.
Så här tas den fram
Med hjälp av en analysmetod som kallas Random Forest placeras kommuner ut i den sociala kompassen utifrån hur de socioekonomiska egenskaperna samvarierar. Den sociala kompassen kan liknas vid ett magnetfält med tio magneter som vardera representerar en egenskap. Förenklat uttryckt gäller att ju närmare en kommun befinner sig en magnet, desto mer av den egenskapen kännetecknar kommunens befolkning.
Nyfiken på mer?
I Statisticons webbverktyg (https://studios.statisticon.se/socialakompassen) finns en interaktiv social kompass för Sverige. Där är det möjligt att enkelt jämföra svenska kommuner med varandra. Tjänsten är avgiftsfri och tillgänglig för alla som är intresserade. För den kommun som gör en social kompass på delområden inom sin egen kommun är det möjligt att få samma typ av verktyg över sina delområden.