Sociala kompassen Sverige

För ett par år sedan publicerade vi ett inlägg där vi introducerade SEKOM-metoden (SocioEkonomisk analys av KOMmuner). Baserat på tio variabler klassificerar och grupperar vi kommunerna med avseende på befolkningens demografiska struktur, inkomstnivå, utbildningsnivå, arbetslöshet och ohälsa. Ett resultat av analysmetoden är en visualisering av Sveriges socioekonomiska landskap som samlar kommuner med likartade socioekonomiska egenskaper, oavsett geografisk hemvist.

Efter hand som vi har tillämpat metoden i olika uppdrag – inte minst på delområden inom en kommun – insåg vi att metodens kanske främsta förtjänst är att den väcker nyfikenhet och öppnar upp för samtal. SEKOM är därför lika mycket en kommunikationsplattform som ett analysverktyg. Läs gärna mer om SEKOM-metoden här. För mer information om att tillämpa SEKOM-metoden på delområdesnivå inom en kommun hänvisar vi till Uppsala kommun arbete med social hållbarhet här.

I föreliggande inlägg presenterar vi en uppdatering av SEKOM Sverige baserat på data avseende år 2017.

SEKOM Sverige

I det följande beskrivs de fem SEKOM-grupper som tillsammans utgör Sverige i den socioekonomiska kartan.

I den lila SEKOM-gruppen återfinns 36 kommuner som tillsammans utgör 12 procent av landets hela befolkning. Här har invånarna en hög högutbildningsnivå, ett arbete med hög inkomst och låga ohälsotal. I landskapet finns många barnfamiljer och därmed en stark återväxt av nya generationer. Exempel på kommuner vi hittar här är Lomma, Sollentuna, Partille, Vellinge, Danderyd och Mölndal. Flertalet ligger på pendlingsavstånd till någon av våra tre storstäder Stockholm, Malmö eller Göteborg.

I den orange SEKOM-gruppen återfinns 55 kommuner med tillsammans 55 procent av landets befolkning. Här påträffas de tre storstäderna samt kommuner med universitet och högskolor. Vi hittar också traditionellt starka industristäder. Gruppen kan sägas representera ett mångfaldens Sverige och gruppen kommuner är heterogen i många socioekonomiska avseenden. Även i den här gruppen finns en hög utbildningsnivå, höga inkomster och låga ohälsotal. Det finns en också en generationsåterväxt och en förhållandevis hög andel av befolkningen är född utanför EU/EFTA-området.

I den gröna SEKOM-gruppen hittar vi 65 kommuner med motsvarande 16 procent av landets befolkning. Många av Sveriges turistkommuner som Åre, Tjörn, Sotenäs, Leksand och Gotland finns här. Inkomstnivåerna är förhållandevis höga, andelen förvärvsarbetande är hög och andelen invånare med ekonomiskt bistånd är låg. En väsentlig skillnad jämfört med föregående grupp är att vi i dessa kommuner hittar en mer åldrande befolkningsstruktur med en lägre generationsåterväxt.

I den blå SEKOM-gruppen återfinns 8 procent av landets befolkning i 59 kommuner. Befolkningen i dessa kommuner har en lägre utbildningsnivå, en högre arbetslöshet och en lägre inkomstnivå. Även här noteras en åldrande befolkningsstruktur. Exempel på kommuner är Katrineholm, Lessebo, Perstorp, Härnösand, Kristinehamn och Munkedal.

Den gula SEKOM-gruppen består av 75 kommuner och 10 procent av landets befolkning. Kännetecknande för dessa kommuner är framför allt en åldrande befolkningsstruktur, låg generationsåterväxt samt låga inkomst- och utbildningsnivåer. Simrishamn, Vansbro, Valdemarsvik, Storuman och Rättvik är några exempel – det vill säga kommuner som vi återigen hittar lite varstans på den vanliga geografiska karta.

Det socioekonomiska landskapets förändring mellan 2005-2017

I det följande presenteras de variabler som ingår i modellen som bygger upp det socioekonomiska landskapet. Färgerna på staplarna i diagrammen motsvarar de fem SEKOM-grupperna. Diagrammen är boxplottar som syftar till att visa nivå och spridning i respektive grupp. Dock visas inte data mindre än första kvartilen och data större än tredje kvartilen. En stapels höjd visar kvartilavståndet i respektive grupp, vilket motsvarar hälften av kommunerna kring medianen (det mittersta av storlekssorterade värden) som illustreras med ett svart streck i varje stapel.

Befolkningens åldersmässiga sammansättning – samma trend på olika nivåer

Det är rimligt att anta att andel unga och andel äldre är speglingar av varandra, och till stor del är det så. Kommuner med en stor andel unga har ofta en mindre andel äldre och tvärt om, notera till exempel det lila landskapet – pendlarnas och barnfamiljernas landskap – i de två diagrammen nedan. Det landskap som avviker är det orangea, städernas landskap. Här finns en ungefär lika stor andel äldre som i det lila landskapet, men inte alls lika stor andel yngre, dvs. barnfamiljer.

Inbördes förhållande mellan SEKOM-grupperna är relativt konstant över tid, med några förändringar. Andelen ungdomar sjönk under en stor del av perioden i alla grupper. Den här utvecklingen har dock vänt de senaste åren och nu ökar andelen i samtliga landskap, om än i olika takt.

Andelen äldre har ökat under hela perioden i samtliga grupper utom det orangea som sticker ut med en svagt minskande andel äldre de senaste åren. Även om andelen äldre är olika stor i de övriga grupperna så tycks ökningen vara gemensam för dessa fyra.

Utvecklingen av andelen äldre understryker tillsammans med utvecklingen av andelen yngre att befolkningen åldras i många kommuner. Även om andelen yngre under de senaste åren börjat öka så är det inte i samma takt som de äldre. Trenderna som syns i graferna kommer förmodligen att fortsätta ett antal år framöver.

Befolkningens födelseplats – ojämnt fördelad ökning av andelen födda utanför EU/EFTA

Andelen invånare födda utanför EU/EFTA har ökat i samtliga SEKOM-grupper. Mest blygsam har ökningen varit i den lila och gröna gruppen, som nu också uppvisar de lägsta nivåerna bland samtliga grupper.

Även den blå och gula gruppen hade relativt låga andelar födda utanför EU/EFTA vid periodens början. Under de senaste tio åren har nivåerna i princip fördubblats i den gula gruppen och tredubblats i det blå. Störst andel födda utanför EU/EFTA återfinner vi dock under hela perioden i den orange gruppen. En tänkbar utveckling är att den kraftiga ökningen som noterats i den blå gruppen kommer att avstanna, och kanske till och med minska, efter hand som nyanlända söker sig till den orange gruppen med landets större städer och arbetsmarknader. Den i sammanhanget relativt blygsamma ökningen i den blå gruppen mellan 2016 och 2017 stödjer den teorin.

Befolkningens utbildning – ökande utbildningsnivå med frågetecken om framtiden

Vidare till de variabler som beskriver befolkningen vad gäller utbildning. Andelen med eftergymnasial utbildning ligger på olika nivåer i de fem grupperna, men sett över tid har utvecklingen varit likartad. Möjligtvis kan andelen sägas ha ökat något snabbare i den lila gruppen än i de övriga.

Sett till andelen elever behöriga till gymnasieskolan är skillnaderna i utvecklingen mellan SEKOM-grupperna betydligt större. I den lila gruppen har medianvärdet legat relativt stadig kring närmare 95 procent under den redovisade perioden, med undantag för en nedgång under de senaste åren. För den blå och gula gruppen har trenden istället varit nedåtgående och med en accelererande takt de sista åren i perioden. År 2005 ligger båda grupperna på en mediannivå strax under 90 procent för att år 2017 landa på cirka 80 procent i den gula gruppen och strax under 75 procent i den blå. Även för den gröna och orange gruppen noteras en nedgång, men då med cirka fem procentenheter vardera.

Utvecklingen i andel elever behöriga till gymnasieskolan kan till viss del kopplas ihop med föregående variabel, andelen födda utanför EU/EFTA. Att elever anländer i äldre åldrar, med annat modersmål än svenska och ingen vana vid det svenska skolsystemet gör det rimligen svårare för dem att snabbt nå samma nivå som jämnåriga sverigefödda, och därmed till exempel vara behörig till gymnasiet. Dock verkar det skilja sig åt mellan grupperna i vilken utsträckning detta kan hanteras.

Här kan spekuleras i om den från början låga nivån av invånare födda utanför EU/EFTA gjort att kommunerna i den blå och gula gruppen haft en viss startsträcka vad gäller att hjälpa de nya eleverna och därmed fått ett större dropp i andel behöriga till gymnasiet. Även den orange gruppen ökade sin andel födda utanför EU/EFTA under perioden men startade på en högre nivå. Här är minskningen av andelen elever med gymnasiebehörighet inte lika stort som i den blå och gula gruppen. Det skulle kunna tolkas som att det här fanns större vana vid att lotsa in dessa elever i systemet.

Befolkningens sysselsättning – en spegling av finanskrisens tydliga men tillfälliga avtryck

I graferna nedan presenteras de fyra bakgrundsvariablerna som visar hur situationen på arbetsmarknaden ser ut för SEKOM-gruppernas invånare. Här kan flera intressanta fenomen noteras. Till att börja med syns den ekonomiska krisen 2008-2009 mycket tydligt i graferna för arbetslösa och förvärvsarbetande, och till viss del även för ekonomiskt bistånd. I grafen över nettoinkomst finns inte alls samma tydliga effekt.

Andelen öppet arbetslösa och förvärvsarbetande speglar till viss del varandra. I början av perioden sjönk andelen öppet arbetslösa i samtliga grupper, samtidigt som andelen förvärvsarbetande steg. Dessa trender bröts helt när den ekonomiska krisen kom. Under de senaste åren har andelarna återigen börjat röra sig i rätt riktning för den lila, gröna och orange gruppen. Att andelen arbetslösa ser ut att ha ökat under det sist året beror helt eller delvis på ett tidsseriebrott. Från och med år 2017 använder vi den officiella definitionen från 2011 där antalet öppet arbetslösa relateras till den registerbaserade arbetskraften i åldrarna 16-64 år. Tidigare år relaterades de till hela befolkningen i åldrarna 16-64. Konsekvensen är således en viss nivåjustering uppåt.

För den blå och gula gruppen syns inte riktigt samma effekt, även här ökar visserligen andelen förvärvsarbetande men andelen öppet arbetslösa har också ökat under en längre period än i övriga landskap. Att arbetslösheten ökat i den blå och gula gruppen de senaste åren (2017 undantaget av tidigare nämnda anledning) torde även detta höra ihop med att andelen invånare från länder utanför EU/EFTA ökat. Etablering på arbetsmarknaden kan ta många år.

Befolkningens försörjning – väsentliga skillnader som ökar

Nettoinkomsten har ökat i alla grupper sedan 2005, dock har spridningen mellan grupperna blivit större. Det här kan tolkas som att det inte var grupperna med höga inkomster som blev arbetslösa under krisen, även om ökningstakten minskade i samtliga grupper under de aktuella åren så minskade den mer i gruppen med de lägsta nettoinkomsterna.

I grafen för ekonomiskt bistånd syns en liten topp runt krisåret 2009. Mellan 2014 och 2016 hade sedan den blå och gula gruppen en ökande trend medan de andra tre grupperna hade en minskande trend. Förmodligen hänger även detta ihop med att den gula och blå gruppen emottog en relativt stor andel flyktingar som kom till Sverige 2015-2016 (se grafen ”Födda utanför EU/EFTA”).

Under 2017 sjönk andelen med ekonomiskt bistånd relativt mycket i fyra av fem SEKOM-grupper (den blå, gula, orange och gröna) och var i princip oförändrad i det lila. Dock finns även här ett tidsseriebrott i statistiken för år 2017 där gruppen barn som mottagare av ekonomiskt bistånd inte länge inkluderas. Spridningen mellan landskapen är dock fortfarande stor.

Befolkningens ohälsotal – lägre nivåer och krympande skillnader

Den tionde – och sista – bakgrundsvariabeln som presenteras är antal ohälsodagar (mätt i dagar). Här ska från början påpekas att ett antal regelförändringar skett under den redovisade perioden. Det är förmodligen så att utveckling över tid snarare visar försäkringskassornas (samtidiga) lyhördhet för regelförändringar, snarare än det faktiska hälsotillståndet i landets kommuner. Dock kan konstateras att de fem SEKOM-grupperna under hela perioden behåller sin inbördes ordning, landskapet med högst nettoinkomst har lägst ohälsotal och tvärt om. Dessa skillnader skall dock tolkas med försiktighet. Vissa typer av jobb, ofta tjänstemannayrken med högre lön som är mest vanligt förekommande i det lila landskapet, kommer ofta med en möjlighet att kunna utföras hemifrån. Detta kan leda till ett minskat uttag av sjukdagar. Observera att ohälsotalet avser personer i arbetsför ålder.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det finns fortsatt väsentliga skillnader mellan olika SEKOM-grupper. Den kanske tydligaste skillnaden – som tilltar på ett till synes obevekligt sätt – avser nettoinkomsten där ökningstakten i framför allt den lila gruppen är högre än i övriga delar av landet. Även skillnaden avseende andelen födda utanför EU/EFTA tilltar förhållandevis mycket. Här är det framför allt den blå och orange SEKOM-gruppen som uppvisar en kraftigare ökningstakt. För närvarande pågår också betydande omflyttningar mellan grupperna där människor som kom till Sverige i samband med den omfattande asylmottagningen för några år sedan. Dessa flyttrörelser kan mycket väl komma att förstärka skillnaderna mellan grupperna under de kommande åren. Vi avser att återkomma till dessa flyttrörelser i kommande inlägg.

StudioS SEKOM – ett webbaserat verktyg för socioekonomisk analys

Under Almedalsveckan presenterar vi en webbaserad och interaktiv version av SEKOM Sverige. Kontakta oss gärna via prognoser@statisticon.se om du är intresserad av tillgång till en öppen version av detta verktyg.