Nyheter

Var vill Sveriges invånare bo?

2023 04 12

Var vill Sveriges invånare bo?

Ett nytt år betyder nystart för många och kanske gror tankar om att byta bostadsort och skapa ett annat liv för sig själv och sin familj. Samtidigt pågår arbete i kommunerna med att planera för framtidens behov och kommunens utveckling. En del kommuner växer med nya invånare medan andra kommuner ser invånarantalet sjunka. Det betyder att Sveriges demografiska landskap förändras. Förändringen sker stegvis från år till år, och när vi summerar det inrikes flyttnettot över ett antal år finns tydliga vinnare och tydliga förlorare i kampen om invånarna. Här beskriver vi hur nettot för inrikes flyttar har sett ut för Sveriges kommuner under de senaste tio åren [1].

Inrikes flyttarna väljer bort Stockholm och Ljusnarsberg

I figuren visas de kommuner med störst inrikes flyttnetton under de senaste tio åren. Siffrorna visar det ackumulerade inrikes flyttnettot och redovisas för de 15 kommuner med störst positivt respektive negativt inrikes flyttnetto under tidsperioden. Den vänstra kartan visar inrikes netton i absoluta tal och den högra kartan visar motsvarande netton i relation till kommunens befolkningsstorlek.

I absoluta tal har Uppsala haft det största positiva inrikes flyttnettot, ett positivt netto om närmare 11 200 personer på tio år. Även Norrtälje och Järfälla redovisar stora positiva netton under tidsperioden, drygt 7 400 respektive 7 000 personer. Det motsatta gäller Stockholm, Göteborg och Botkyrka som redovisar störst negativa netton. Stockholm sticker ut med ett negativt netto om cirka 43 500 personer mellan 2013 och 2022. Det är viktigt att poängtera att inrikes flyttnetton inte nödvändigtvis är synonymt med ökningar eller minskningar i befolkningsstorlek. Stockholms stad har exempelvis haft en kraftig befolkningstillväxt sedan 2013, vilket i stor utsträckning är en följd av höga födelsetal och många inflyttare från utlandet. Faktum är att Stockholms stad har haft den största antalsmässiga ökningen i befolkningsstorlek av samtliga kommuner i landet, drygt 87 000 personer på tio år. Men av de som flyttar inom landets gränser har Stockholm alltså tappat flest invånare i absoluta tal.

En viktig faktor i sammanhanget är naturligtvis kommunernas befolkningsstorlek, då stora flyttströmmar har en större effekt på kommuner med en mindre befolkning. Kartan med relativa flyttnetton visar även den det totala flyttnettot den senaste tioårsperioden, men här i relation till befolkningsstorleken i respektive kommun [2]. Den största vinnaren i relativa termer är Trosa kommun, som har haft ett summerat positivt inrikes netto om 193 personer per 1 000 invånare mellan åren 2013 och 2022. Även Knivsta och Nykvarn uppvisar stora positiva netton i relation till sin befolkningsstorlek, 159 respektive 138 per 1 000 invånare.

Ser vi till förlorarna i kampen om de inrikes flyttarna är det flera kommuner som har samlat relativt stora negativa nettotal sedan 2013 i relation till folkmängden. Mest har Ljusnarsberg tappat under tidsperioden, 339 individer per 1 000 invånare. Även här är det viktigt att poängtera att det relativa inrikes flyttnettot inte nödvändigtvis står i proportion till eventuella förändringar i befolkningsstorlek. Ser vi till den faktiska förändringen i befolkningsstorlek för Ljusnarsberg har den minskat med ungefär -7,4% under tidsperioden. En förklaring till detta är att Ljusnarsberg har haft en stor utrikes inflyttning under åren 2013 till 2017. Om dessa utrikes inflyttare sedan flyttar vidare inom landet registreras de som inrikes utflyttare.

Kartan över relativa inrikes flyttnetton överlappar till viss del med de kartan som visar de absoluta talen. Norrtälje, Kungälv, Järfälla, Österåker och Enköping som alla har positiva flyttnetton placerar sig på topp 15-listan både vad gäller absoluta och relativa tal. Det samma gäller kommuner med stora negativa netton. Uppvidinge, Hultsfred och Flen har stora negativa netton både i absoluta som i relativa termer.

Den största nettovinnaren har förlorat mest till den största nettoförloraren

Visst låter det bakvänt? Uppsala, som har haft det största positiva inrikes flyttnettot i absoluta termer under de senaste tio åren har tappat flest invånare till Stockholm som har varit den största förloraren. Uppsalas stora nettovinst över tid är ett resultat av positiva nettotal gentemot många av landets kommuner, närmare bestämt 236 av resterande 289 kommuner. En ganska väntad bild för en av landets största studentstäder. De största positiva nettotalen har Uppsala gentemot Sigtuna, Gävle och Sundsvall. Men inte ens de fem största nettovinsterna täcker Uppsalas förluster gentemot Stockholm.


Stockholms stad, som har förlorat flest inrikes flyttare de senaste 15 åren, har uteslutande tappat invånare till andra kommuner i Stockholms län om vi ser till de tio största negativa nettoflödena. Överlägset störst förluster redovisar Stockholm gentemot Nacka kommun, ett negativt netto på drygt 11 500 personer.


Stockholmarna vill bo i Trosa

Skiftar vi fokus till de kommunerna med störst negativa respektive positiva nettotal i relativa termer hittar vi Ljusnarsberg och Trosa. I absoluta tal ligger Ljusnarsberg på ett negativt inrikes flyttnetto om drygt –1 650 personer under tidsperioden. Kommunen tappar framförallt till närliggande kommuner. Mest tappar Ljusnarsberg till Örebro och Lindesberg, men kommunen tappar även invånare till Uppsala.



I relativa termer är Trosa den stora vinnaren. Av de kommuner som Trosa vinner flest inrikes flyttare ifrån hittar vi åtta av tio i Stockholms län, undantagen är Flen och Gnesta. Det största positiva inrikes nettot har Trosa gentemot Södertälje på närmare 1 100 personer. Vi hittar även relativt stora positiva inrikes netton gentemot Stockholm och Botkyrka.

Inrikes flyttnetto är inte synonymt med förändringar i befolkningsstorlek

Det är lätt att tro att en kommun som Stockholm vilken har tappat över 40 000 inrikes flyttare på tio år har minskat i befolkningsstorlek. Tvärt om har Stockholm har ökat sin befolkningsstorlek med drygt 87 000 personer sedan dess, mest av alla kommuner i landet. Men ser man till de inrikes flyttarna kvarstår faktum att kommunen har tappat flest invånare. Om man ser till det relativa inrikes flyttnettot hade Ljusnarsberg tappat 339 inrikes flyttare per 1 000 invånare sedan 2013. Här är det också viktigt att poängtera att befolkningen i Ljusnarsberg inte har minskat med en tredjedel, utan med ungefär -7,4%. Detta kan till stor del förklaras av att det har kommit många inflyttare från utlandet till kommunen. Om en del av dessa individer sedan väljer att flytta vidare till en annan kommun förstärker detta kommunens negativa inrikes flyttnetto.

Den verkliga vinnaren i kampen om de inrikes flyttarna är Trosa kommun. Kommunen vinner flyttare från Stockholm, men även från Haninge, Huddinge och Nacka som i sin tur har positiva nettotal gentemot Stockholm. Med det perspektivet vinner Trosa flyttare från Stockholm både direkt och indirekt. Att Trosa dessutom har positiva nettotal gentemot Nykvarn, som hamnar på tredje plats vad gäller relativa inrikes flyttnetton, gör att kommunen utan tvivel kan ses som den stora vinnaren i kampen om inrikes flyttarna under de senaste tio åren.

[1] Helåret 2022 har räknats upp med en tolftedel utifrån befolkningsstatistik daterad 30 november 2022

[2] Det ackumulerade relativa inrikes flyttnettot har beräknats genom att dela flyttnettot med befolkningsstorleken varje år, för att sedan summeras 2013–2022.